Mina tankar kring negativa recensioner

I tisdags publicerade Nea, som har bloggen BokNea, ett väldigt intressant inlägg kallat Sågningar och sinneskval. Det handlade om hur svårt det kan vara som bokbloggare att skriva en negativ recension - särskilt när det handlar om en svensk bok - eftersom författaren kanske läser recensionen och blir sårad eller ledsen. Som avslutning bad Nea sina läsare att kommentera med sina synpunkter och jag började skriva en kommentar som jag sedan insåg blev på tok för lång. Därför tänkte jag publicera den här istället, för jag tycker att det är en väldigt viktig och intressant fråga som förtjänar att uppmärksammas.

Idag är bokbloggarna de som dominerar när det gäller att recensera barn-och ungdomslitteratur. Jag läser själv flera bokbloggar och får ofta mina egna lästips därifrån, men jag märker även att mina äldre kollegor inte är lika frälsta. Medan jag blir överlycklig över en fin recension, blir de mer misstänksamma. De litar inte alltid på att bokbloggarna säger vad de verkligen tycker, just på grund av ovanstående beskrivna problem. Själv har jag alltid tagit för givet att unga idag är modiga nog att stå för sina åsikter, men samtidigt vet jag ju själv hur jobbigt jag kan tycka att det är när jag hamnar i samma sits själv. Därför tänker jag så här:

Som författare ska jag inte sticka under stol med att det känns lite hårt att läsa när någon har skrivit någonting negativt om ens bok. Man har ändå lagt ner väldigt mycket arbete och ens högsta förhoppning är ju att folk ska gilla det man har skrivit (lika mycket som man förhoppningsvis själv gjorde). Samtidigt är alla författare fullständigt medvetna om att alla inte kan älska det de skriver. Alla människor är olika, och man kan inte älska allt.

Visst kändes det lite jobbigt att läsa någonting negativt i början – precis på samma sätt som det kändes jobbigt när jag skrev boken och min gode vän och mentor påpekade att vissa saker bara kunde strykas rakt av, för de var inte särskilt bra. Negativ kritik är alltid jobbigt, men samtidigt är den så oerhört viktig och nyttig, om den framförs på rätt sätt.

Att vara författare är på många sätt ett hantverksyrke, och det är en färdighet som jag tror att de flesta slipar på hela livet. Och för mig personligen har det inte varit ordet ”bra” som har fått mig att utvecklas. Snarare har det varit just det där att någon har haft modet att säga sanningen, som har gjort att jag hoppas på att jag är en bättre skribent idag än när jag gav ut Där drömmar blir till.
 
Sedan finns det självklart en helt annan sida av saken och det är att alla författare vill sälja sina böcker. Men det som är intressant från den aspekten är självklart att både positiva och negativa recensioner kan vara ypperlig reklam. Om någon skrivit något väldigt positivt kanske folk tänker "jag måste läsa den här boken, den verkar fantastisk", och om någon skrivit något väldigt negativt kanske folk tänker "jag måste läsa den här boken, vad kan det vara som är så illa?". Oavsett så är både förlag och författare medvetna om att det kommer att dyka upp recensioner som visar på båda sidor, vilket också är det enda man kan förvänta sig. För som sagt, alla tycker inte lika.

Så sammanfattningsvis, vad jag vill få sagt, är följande: 
Jag förstår att det känns jobbigt att skriva någonting negativt om en bok när författaren kan se det. Jag tycker själv att det är superjobbigt att ge kritik till exempelvis klasskompisar, vilket jag är tvungen att göra ofta nu när jag pluggar på universitetet. Men samtidigt vet jag av egen erfarenhet hur utvecklande och viktig den rätta kritiken kan vara.

Sedan känner jag personligen att jag vill att folk ska vara ärliga. Om folk säger till mig att min bok är bra, så vill jag att det ska vara för att de verkligen tycker det, inte för att de inte vill göra mig ledsen. Jag kanske blir lite ledsen. Men jag är en stor flicka och jag klarar av att höra det. Och antingen beror det på att du och jag inte tycker och tänker likadant (vilket hör till livet – och tack och lov för det!), eller också skriver jag (förhoppningsvis) en bättre bok nästa gång, kanske tack vare dig.

Kommentarer

  1. Åh vad skönt att få höra en författares syn på det hela! Väldigt intressant också, jag känner att jag nog håller med dig i allt. Efter att ha läst det här har jag bestämt mig för att ändå ta och köra på som jag har gjort, och skriva även om de jag inte gillar.

    Tack för ett så bra och intressant svar/inlägg! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glad att jag kunde vara till hjälp! Och ja, det tycker jag absolut att du kan göra. Som sagt, allt handlar om hur man framför sina åsikter.

      Tack själv! :)

      Radera
  2. Väldigt bra inlägg! Håller med om det du skrivit. Jag recenserar också böcker och jag känner det också som en skyldighet mot mina läsare att vara ärlig mot dem. Om jag läser bloggar som bara ger skyhöga betyg blir jag en aning tveksam eftersom jag själv råkar ut för böcker som jag tycker mindre bra om hela tiden. Då kanske jag inte ens tar den bloggens recensioner på lika stort allvar eftersom jag vet att de alltid tycker om böckerna :)Men om man ska skriva en recension som är negativ tycker jag inte att det ska vara sågning rakt av och man ska ha argument för varför man inte gillade boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!

      Ja, det är samma här. Jag vill ju verkligen läsa vad folk tycker, det är därför man går in och läser en recension. Dessutom märker man när man har följt en bokbloggare ett tag vilken smak de har och om den liknar ens egen. Och då avgör man ju själv vad man anser om en positiv eller negativ recension.

      Och absolut, man ska ha argument för sin sak, precis som för allting annat. Det kan vara en sågning, men då ska det åtminstone vara en sågning med stil. ;)

      Radera
  3. Vad intressant att läsa din syn på detta! Eftersom jag själv vill bli författare och håller på och funderar över det här med kritik (som jag vet att jag har lite svårt för) så är det skönt att höra att man inte behöver bli alldeles hårdhudad, utan att det faktiskt är okej att bli lite ledsen. Det är bara mänskligt, även om man måste inse att en dålig recension inte är hela världen :)

    Negativ kritik är ju en del av författarskapet som man inte kan bortse ifrån, men jag tycker att det icke enbart kan vara av ondo, utan också till hjälp om det är framfört på rätt sätt :) Man vill ju utvecklas, och det är nog väldigt svårt att göra det utan att få höra folks synpunkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är klart att man får bli ledsen! Och kritik är något man lär sig att ta, något som blir lättare och lättare med tiden. Jag hade väldigt svårt för att ta kritik när jag gick i gymnasiet, men jag har blivit bättre. Sedan är det självklart viktigt att inte heller lyssna på all kritik, för ibland måste man våga tro på att det man själv tycker kan vara det bästa också. De andra kanske bara inte har förstått det än! ;)

      Men mest av allt skulle jag vilja säga att den konstruktiva kritiken från ärliga människor som jag litar på är den allra bästa skolan. Det är oerhört värdefullt för dig som skribent. Så leta upp de där personerna! Så kommer det att gå hur bra som helst. :)

      Radera
  4. Konstruktiv kritik från rätt personer är till för att få en att växa. All annan kritik kan man låta bli att ta till sig. Svårast är det så klart att ge kritik till de som står en nära. Bra inlägg, Emma!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är precis så det är. Så fint att du kan sammanfatta exakt vad jag försökte säga i ett sånt här långt inlägg på bara tre meningar! Tack, Anna! :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg